År 1918 infördes termen ålderdomshem i en ny fattigvårdslag, som ålade kommunerna att inrätta ålderdomshem. Även de tidigare fattighusen och tiggaregårdarna började kallas ålderdomshem eller ersattes med moderna sådana.

Hertz Minne uppfördes några år tidigare, 1914 – 1916, efter en donation av August och Fredrik Hertz, söner till f.d. kustroddaren och lantbrukaren Andreas Hertz på hans 100-årsdag den 14 maj 1913. Därav byggnadens namn. Halmstadsarkitekten S. Uno Fortmeijer fick i uppdrag att rita ålderdomshemmet, som uppfördes på familjen Hertz ägor. Hertz Minne, som inrymde ålderdomshem och lokaler för kommunala sammanträden, invigdes på sommaren 1916.

Inskriptionen ”Hertz Minne” kom inte upp på byggnaden förrän i slutet av 1910-talet eller i början av 1920-talet. De första namnförslagen hade förutom Hertz Minne varit Hertzska Minnet eller Hertzska ålderdomshemmet.

Ekonomibyggnaden uppfördes 1920, finansierad genom lån från länets brandstodsbolag.

Från början reserverades värmeledning för bostadsutrymmena. Sammanträdesdelarna fick värmas upp med brasa i öppen spis. Under åren då Hertz Minne fungerade som ålderdomshem utfördes en eller ett par moderniseringar. År 1928 övergavs fotogenlamporna och elljus installerades.

Hertz Minne var ålderdomshem fram till hösten 1942. Eftersom antalet åldringar då minskade flyttades verksamheten över till ålderdomshemmet i Vapnö. I samband med denna förändring fanns planer på att förändra Hertz Minne till hembygdsgård. Arkitekt Harald Wadsjö fick uppdraget att göra ritningar på förändringarna. På grund av för stora kostnader  genomfördes aldrig projektet.

Kommunalnämnden fick hand om förvaltningen efter att användningen som ålderdomshem upphört. Byggnaden inrymde under några år olika slags verksamheter, bland annat bibliotek, lokaler till småindustrier, skollokaler för läsning och slöjd. Byggnaden fick karaktären av kommunalhus och 1948 utfördes en renovering av byggnaden, som fick allt större betydelse för den kommunala förvaltningen. År 1954 renoverades den övre våningen för det nyinrättade kommunalkontoret, som blev kvar här fram till 1962, då förvaltningen flyttades till den nya kommunalbyggnaden på Jutagårdsområdet.

Under 1960- och 70-talen gjordes en del förändringar på byggnaden. Bland annat installerades oljeeldning. Ytskikten på väggar och tak i de flesta rummen förändrades under denna period.

I samband med den stora kommunsammanslagningen 1974 bildades en stiftelse som tog över ägandet och förvaltningen av Hertz Minne. Byggnaden användes liksom idag till sammankomster och fester mm. Byggnaden var då nyrenoverad. Under senare år har en successiv uppfräschning av lokalerna skett. Bland annat har ett helt nytt mottagningskök installerats, entrén förändrats och en handikapphiss installerats. Dessutom har oljeeldningen ersatts med bergvärme.

Andreas Hertz
Andreas Hertz föddes 1813 i Göteborg och gifte sig när han var 26 år med den 19-åriga pigan Christina Jönsdotter i Fammarp och fick tio barn med henne. På 1840-talet bosatte sig familjen Hertz i en gård som låg vid Söndrum kyrka.

August Hertz
En av sönerna till Andreas Hertz. Direktör, född i Söndrum 1859. Han kom till Göteborg som 18-åring och etablerade sig två år senare som egen affärsman. Totalt donerade han 20 000 kr till ålderdomshemmet och Söndrums kommun. Han avled 1922.